Lönerörelse 2022 märket
•
Märket – vilket det existerar och hur det påverkar din lön
Så kan märket motverka inflation
Om märket sägs gynna den svenska ekonomins konkurrenskraft agerar den även roll då det gäller att motarbeta inflation.
Inflation kan uppstå på olika sätt dock går ut på för att penningvärdet reducerar. Om ni hade ett hundralapp förra året existerar den värd 98 kronor i kalenderår om inflationen legat vid 2%.
Det är riksbankens mål att inflationen ska ligga ner på just 2% per år. vid så sätt blir ekonomin i Sverige trygg och långsiktig. Vad sker då tillsammans din ersättning när inflationen är positiv och priserna ökar varje år?
Läs mer: Priserna ökar – varför ej lönen?
Reallöneökningar
Kort samt gott – en löneökning som klarar att bibehålla Sveriges konkurrenskraft inom industrin ger även stora vinster för bota ekonomin. Svenska löner ökar då inom takt tillsammans med omvärlden samt kronan blir stark. vid så sätt hålls inflationen i schack och arbetstagarna i landet får reallöneökningar.
Ökar svenska löner mer än andra länders så reducerar även vår konkurrenskraft tillsammans med omvärlden. Då stiger inflationen och den ”äter upp” löneökningarna. inom värsta fall kan detta bli liksom på talet då detta trots höga procentsatser vid löneökningen blev mindre värde att h
•
Strid om vad som är ”normala” löneökningar i nästa avtalsrörelse
år löper kollektivavtal ut. Därmed är den kommande avtalsrörelsen ovanligt omfattande.
De löneökningar som fack och arbetsgivare i industrin enas kring under våren blir en norm – ett ”märke” – för hela arbetsmarknaden.
Sedan den förra avtalsrörelsen har lönerna i Sverige ökat med ungefär 4 procent om året. Det är en klar uppväxling jämfört med de 2,5 procent per år som gällde hela perioden –
Facken hävdar att lönerna kan fortsätta öka i den ”uppväxlade” takten. Inte minst höga vinster i näringslivet talar för det, enligt LO:s ekonomer.
”Tuff” lönestrid väntar
Skulle facken stå fast vid den här inställningen blir avtalsrörelsen tuff, varnar Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna.
– De avtal som slöts gav de högsta löneökningarna sedan Industriavtalet kom till De förhandlades fram i ett väldigt speciellt läge: efterverkningarna av pandemin, Rysslands invasion av Ukraina och hög inflation, säger Per Hidesten.
– I grund och botten speglar avtalen inte de ekonomiska förutsättningarna. Nu måste vi tillbaka till ett normalläge.
Vad ”normalläge” innebär vill Per Hidesten inte ange i siffror, men han påminner
•
Värdet av den svenska exporten uppgår till mer än 50 procent av BNP. Bland 20 branscher i näringslivet med störst exporthandel tillhör 14 industrin och sektorn sysselsätter över personer.
Om lönenivån i Sverige hamnar fel, är det industrin som får ta den första och största smällen. Det är därför viktigt att industrin sätter en löneökningsnivå som över tid är bra för Sverige som nation.
Legitimiteten avgörande för märket
En förutsättning för att normen ska fungera, är att de som träffar avtal efter industrin också håller sig till märket . Den grupp av parter som avtalar normen måste också vara tillräckligt stor och ha den legitimitet som krävs bland övriga grupper på arbetsmarknaden. Bland parterna inom Industriavtalet finns några av de största fackförbunden på den privata arbetsmarknaden inom såväl LO och TCO som SACO representerade. Det motsvarande gäller på arbetsgivarsidan.
Det måste inte vara industrin som sätter märket
När märket utgår från den internationellt konkurrensutsatta, exportberoende industrin säkerställs att samhällsekonomin kan hantera löneutvecklingen. Utan någon form av lönenormering finns risken att de grupper på arbetsmarknaden som har lättast att hävda