Svart insekt med vingar
•
Tripsar
Tripsar (Thysanoptera), som även kallas blåsfotingar, är små långsmala insekter som ofta har fjäderlika vingar.
Det vetenskapliga namnet kommer från grekiskansthysanos (frans) och pteron (vinge). Ett flertal arter livnär sig på att suga växtsafter medan andra är rovdjur. Vissa arter betraktas som skadeinsekter eftersom de angriper odlade växter och orsakar ekonomisk skada, medan andra anses vara värdefulla eftersom de äter upp skadedjur. Man har hittat runt arter i Sverige[1] och har beskrivit cirka 5&#; arter i världen.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Tripsar är små insekter mellan 0,5 och 12 mm långa, oftast mindre än 3 mm. De är ofta bruna eller svarta till färgen, men kan ibland vara vita eller gula. Nymferna kan vara klart färgade och genomskinliga. Mundelarna är stickande och sugande och bara den vänstra käken (mandibeln) är utvecklad. Antennerna är korta och trådformade, med fyra till tio leder. Huvudet är smalt, med en konformad munöppning. Vingarna är smala och fransiga. Hos flertalet tripsarter har de vuxna individerna två par vingar. Hos en del arter är vingarna reducerade eller saknas helt. Mellan klorna på varje fotände finns en
•
Bevingade insekter
Bevingade insekter (Pterygota) existerar en underklass inom klassen insekter likt innehåller varenda insekter tillsammans med vingar. Pterygota innehåller även insekter liksom är sekundärt vinglösa, detta vill yttra insektsgrupper vars anfäder ägde vingar dock som tappat bort eller missat dem beneath evolutionen. Pterygota innehåller nästan alla insekter.
Traditionellt äger Pterygota delats in dem två infraklassernaNeoptera och Palaeoptera baserat vid om dem kan (Neoptera) eller ej kan (Palaeoptera) lägga vingarna utmed bakkroppen under vila. Palaeoptera existerar dock omdebatterad och förmå vara parafyletisk. Ny organisation för ordningarna inom Palaeoptera diskuteras. Dessutom är detta inte helt klarlagt hur ordningarna inom Neoptera existerar relaterade mot varandra. Klassiskt har Neoptera delats upp i överordningarnaExopterygota och Endopterygota, men vid samma sätt som till Neoptera samt Palaeoptera existerar det möjligt att Exopterygota inte existerar en naturlig gruppering. Inom Endopterygota existerar ordningarna nära besläktade tillsammans med varandra, dock trots detta finns detta fler förslag till uppdelning av dessa.
- Infraklass:Paleoptera (förmodligen parafyletisk)
- Infraklass:Neoptera
- Överordning:Exopterygota
- Överordning:Endopteryg
•
Tvestjärtar
Tvestjärtar (Dermaptera) är en ordning i klassen insekter. Totalt har ungefär 1&#; arter beskrivits.[1] De finns framförallt i tropiska områden. Fyra av arterna finns representerade i Sverige, däribland liten tvestjärt och vanlig tvestjärt (Forficula auricularia).
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Tvestjärtar har vingar och kan flyga, men vingarna är normalt gömda under dess framvingar som är små och förhårdnade. Det vetenskapliga namnet dermaptera (derma betyder hud, och ptera betyder vinge) kommer just av de förhårdnade läderartade framvingarna. De är rovdjur och allätare, men äter i huvudsak animalisk föda som bladlöss.
Tvestjärtar utmärks också av sin långsträckta, platta kroppsform, sina korta täckvingar, som i form och ställning påminner om en kortvingad skalbagges vingar, samt av den i form och storlek mycket växlande kitintången i bakkroppens spets.
Flygvingar finns hos en del arter, men saknas hos andra. Vingarna viks och läggs ihop på ett komplicerat sätt för att kunna döljas under de små täckvingarna. Hopläggningen sker med hjälp av tången i fyrtio moment vilket kanske kan förklara att man sällan ser dem med utfällda vingar.