Brunkulla och skogsfru

  • brunkulla och skogsfru
  • Brunkulla fakta
  • Brunkulla orkide
  • Brunkulle, ifølge tidigere systematik slægt af jordboende orkidéer med kun to arter: sort brunkulle, Nigritella nigra, og rød brunkulle, Nigritella rubra. Der er yderligere beskrevet et antal arter og underarter, som dog kun i detaljer afviger fra de to hovedarter. Efter nyere opfattelse inkluderes de i slægten Gymnadenia.

    Faktaboks

    Etymologi
    Ordet brunkulle kommer fra svensk brunkulla, sidste led kulle 'rundagtig høj' sigter til blomsterstandens form.

    Planterne er cm høje. De mange, små blomster, som sidder i et ca. 2 cm bredt hoved, er sortrøde til lyserøde. Sort brunkulle er udbredt i m højde, fra Pyrenæerne i vest til Balkans højbjerge i øst. Dertil kommer små isolerede forekomster i det mellemste Norge og Sverige. Rød brunkulle findes kun i de østlige og sydøstlige alper samt i Karpaterne.

    Skrevet af:
    Artiklen indeholder tekst fra:
    Senest ændret:
    , se alle ændringer
    begrænset anvendelse.

    Vil du citere denne artikel? Kopier denne tekst og indsæt den i din litteraturliste: Løjtnant, Bernt; Den Store Danske: brunkulle i Lex på Hentet fra

    Liten och fin, men kraftfullt karaktäristisk

    Brunkullan existerar visserligen enstaka lågväxt små rackare, dock den röjer sig enkel på fjällängarnas karga blomstermatta genom dess kraftiga, mot en start nästan svartaktiga purpurfärg samt med enstaka stark igenkännande vaniljdoft.

    Brunkulla (Gymnadenia nigra) förekommer främst omkring Storsjön i Jämtland och vid ett fåtal andra platser i övriga Norrland. Denna lilla orkidé är idag en starkt hotad art och finns i Artdatabankens rödlista över hotade arter. Den är därför fridlyst sedan  På talet var detta däremot ett vanlig planta och barnen stod vid Östersunds järnvägsstation med buketter av brunkulla och ropade ut till turister och stadsbor:

    ”köp en bukett brunkullor, hundra stycken till tjugofem öre”

    I Alperna förmå man även finna den idag, dock där existerar den mer allmän och får dessutom namnet &#;Chokoladenblümchen&#;. Man äger där iakttagit ovanligt talrika insektsbesök hos dessa blommor.

    Naturreservat i Röjan

    Brunkullan är även Jämtlands landskapsblomma. Därav existerar vi förstås lite extra stolt ovan den, noggrann som oss är över mosippan i Härjedalen. I Vemdalen finns inga direkt kända platser var brunkullan kunna ses. dock inte sålunda långt härifrån, vi

    Brunkulla

    Brunkulla (Gymnadenia nigra) är en av Nordens sällsyntare orkidéer.

    Habitat

    [redigera | redigera wikitext]

    Brunkulla förekommer främst omkring Storsjön i Jämtland och vid Drivstuen i Dovre, och för övrigt endast känd från ett fåtal platser i Norrland och mellersta Norge. Brunkullan klassas som en starkt hotad art i Artdatabankensrödlista över hotade arter, och är fridlyst sedan [2]

    Förutom i Norden förekommer brunkullan i Alperna, Apenninerna, Pyrenéerna och på Balkan.[3][4]

    Utbredningskartor

    [redigera | redigera wikitext]

    Beskrivning

    [redigera | redigera wikitext]

    Brunkullan är visserligen lågväxt, men den röjer sig lätt på fjällängens brokiga blomstermatta genom axets kraftiga, till en början nästan svartaktiga purpurfärg och den starka vaniljdoften. I Alperna är den allmännare och får där dessutom det betecknande namnet "Chokoladenblümchen". Man har där iakttagit ovanligt talrika insektbesök hos dessa blommor.

    Brunkulla skiljer sig från andra orkidéer genom att läppen, det största kalkbladet, är vänd uppåt under blomningen. Fruktämnet vrids nämligen inte ett halvt varv, som hos de andra. Blommans alla delar intar således hos Nigritella

  • brunkulla och skogsfru