Konstnär otte

Allan Otte er født i og er som meget få af sin generations kunstnere vokset på en gård i nærheden af Års, hvor han som ganske ung så Per Kirkebys kunst. Han er uddannet på Kunstakademiet, hvor han tidligt udviklede sit knivskarpe og tilsyneladende realistiske maleri, der viser, at maleriet er et uudtømmeligt medie for eksperimenter, selv om det i den moderne kunst er blevet dømt ude den ene gang efter den anden. Når man møder Allan Ottes malerier for første gang, forekommer de hyperreelle som en 'realm', et cyberrige i et computerspil. Men hans verden er samtidig højst virkelig og genkendelig. Motivisk skiller han sig ud fra anden samtidskunst ved at skildre det moderne, danske landskab. Umiddelbart sender han hilsner til den lange tradition i dansk landskabsmaleri fra L.A. Ring og Theodor Philipsen til Jens Søndergaard og Kaj Ejstrup. Men i modsætning til disse malere rummer Otte i sine cool og formelt søgende, computergenerede billeder en gennemgribende civilisationskritik, hvilket bl.a. fremgår af de malerier, som han har med på vandreudstillingen 'Sådan Set - romantik i dansk nutidskunst' i

Kilde: Lisbeth Bonde

Joseph Adolf Johannes Sköld, känd som Otte Sköld, född 14 juli i Wuchang, Kina, död 7 november i Hägerstens församling, Stockholm^[3], var svensk målare, tecknare och grafiker.

Biografi

Skölds föräldrar var missionären Johan Sköld och Eva Charlotta Eriksdotter. Han var bror till språkforskaren och socialisten Hannes Sköld och far till regissören Eva Sköld.

Sin första skolundervisning fick han Kina. Då han var 13 år gammal kom han till Sverige för att avsluta sina studier och tog realexamen i Osby Han trivdes dock inte alls med den svenska skolan, och övervägde ett tag att bli cirkusartist eller akrobat. Han valde dock måleriet och flyttade till Stockholm där han studerade vid Althins målarskola, vid Wilhelmsons målarskola och vid Tekniska skolan. Samtidigt försörjde han sig med att göra illustrationer till religiösa tidningar som Ungdomsvännen, Friska vindar och Korn åt små fåglar samt socialistiska som Stormklockan, Brand och Naggen. Hans illustrationer i Naggen visar tydliga influenser från Aubrey Beardsley. Tillsammans med Hugo Gehlin ställde han ut i Lund , men vann ingen större uppmärksamhet.^[4]

•