Hungersnöd sverige 1800 talet
•
Missväxt och nöd under Lilla Istiden
Här är ett gästinlägg av Tege Tornvall som hittat en intressant historisk källa med klimatnoteringar från förr.
Foto Wikipedia: Illustration av svälten i Norrland ur tidningen Fäderneslandet, En moder ligger döende medan sonen äter på en känga och en man täljer bark från trädet utanför.
Dalarna är inte världen. Men Lilla Istidens ogynnsamma klimat med återkommande missväxt och nöd kunde tydligt avläsas även i lilla Dalarna. Prästen Emil Åkerström i Amsberg strax norr om Borlänge skildrade i slutet av talet i tidskriften Tunarötter vädrets och odlingsförhållandenas skiftningar utifrån lokala prästers anteckningar ända sedan
Det är viktigt att förstå hur mycket väder och klimat under Lilla Istiden kunde variera (klimat kan definieras som genomsnittligt väder under 30 år eller mer). Då var Solens synliga aktivitet i flera perioder minimalt låg, med svagare solvind och få eller nästan inga solfläckar. Nu konstaterar solforskare i många länder att Solen åter är på väg in i en liknande fas.
Prästen Emil Åkerström gjorde följande noteringar.
o –28 rådde hungersnöd på grund av sena vårar och tidiga höstar.
o På talet tycktes vädret up
•
Missväxtåren –
Missväxtåren –, som framför allt drabbade Finland och norra Sverige, var den sista svåra missväxten i Europa. Den dåliga skörden fick katastrofala följder.[1], det år då svälten var som värst, blev även känt som Storsvagåret. I Tornedalen kallades det för Lavåret – många fick leva på barkbröd och gröt gjord på lavar. Hungersnöden var en starkt bidragande orsak till att emigrationen från Sverige till Nordamerika ökade dramatiskt under dessa år.
Sverige
[redigera | redigera wikitext]Missväxt
[redigera | redigera wikitext]talet var ett årtionde då missväxten drabbade Sverige upprepade gånger. I Västerbotten slog skörden fel drabbades Jämtland och Västerbotten. var det Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten som drabbades.[2]
var våren extremt kall och sommaren dröjde. Flera vittnesmål finns om hur vintern vägrade släppa greppet:
| ” | den 22 maj kl på dagen var det 1 grad kallt med vinden från nordost. Stickbuskarna stå ännu stångraka på träsket och snödjupet är 1&#;1/2 aln. den 25 maj: Kall blåst och aldrig töat, alldeles fullt snöföre, snödjup 1&#;1/4 aln. Den 24 maj körde vi på landfast is och ingen stickbuske var l • Hungersnöd
Hungersnöd, ibland kallat massvält, en mer omfattande bristande på föda inom ett region, orsakad av konflikt, missväxt, klimatkatastrofer, epidemier samt annat. Hungersnöden har varit ett återkommande historisktfenomen, vilket blivit mindre vanligt förekommande i modern tid. Definitionen av hungersnöd har skiftat över period och område, ofta från politiska orsaker, och detta finns ännu tvetydigheter inom begreppet. Den binära föreställningen om hungersnöd/ej hungersnöd existerar också kritiserad av dem som menar att begreppet snarare bör ses vid en graderad skala.[1] Det behöver inte föreligga brist vid mat inom området på grund av att hungerkatastrofer ska inträffa. Enligt Amartya Sen förmå man yttra att detta finns tre förutsättningar[2] på grund av att hungerkatastrofer ska uppstå:
|