Psykisk ohälsa pandemin

•

Resultaten pekar på ett oförändrat eller minskat psykiskt välbefinnande och en ökning av psykiska besvär jämfört med före pandemin. Effekterna är generellt små. Det visar en uppföljning av vår litteraturöversikt med studier från länder i Europa och Nordamerika. En studie från Sverige är inkluderad i översikten. De flesta mätningarna genomfördes i början av pandemin, under mars, april och maj

Folkhälsomyndigheten följer den internationella forskningen om hur pandemin påverkar den psykiska hälsan i befolkningen, och vi uppdaterar resultaten i takt med att nya studier publiceras.

Rapport: Covidpandemin och befolkningens psykiska hälsa – vad indikerar longitudinella studier? – Sammanfattning av resultat och vetenskapligt underlag

Här sammanfattar vi de senaste resultaten från de tio studier som vi identifierade fram till och med den 14 januari

Resultat

Studiernas resultat sammanfattar vi för utfallen:

psykiskt välbefinnande
psykiska besvär
upplevd ensamhet.

Till psykiska besvär räknas symtom på depression och ångest samt upplevd stress. Där ingår också psykisk påfrestning, som i en del studier är ett sammantaget mått på symtom på depression och ångest samt upplevd st

•

KI leder massiv studie angående psykisk välmående i pandemins kölvatten

– Något som utför oss unika i Norden är resurser till utmärkt nationella förteckning, vilket bland annat utför det möjligt att titta hur sjukdomshistorik och olika riskfaktorer påverkar måendet inom samband tillsammans med pandemin, säger hon.

Öppen på grund av alla

Alla ovan 18 kalenderår som bor i landet kan delta i studien.

– Det finns flera fördelar med för att bjuda in alla likt vill, ej minst för att vi snabbt når ut brett på grund av att samla in jämförbara data vilket kan visa ett nuläge. Senare kommer vi för att kunna nyttja registerutdragen till att vikta resultaten sålunda att dem ger ett representativ foto av befolkningen, säger Anna Kähler.

Då studien genomförs inom länder vilket bemött pandemin mycket olika så är kapabel den även visa hur olika former av restriktioner påverkar befolkningens psykiska hälsa.

Forskarna hoppas för att kunna redovisa den inledande lägesrapporten ifrån studien redan inom ett månad.

Omtanke initierades av Patrick Sullivan, professor i psykiatrisk genetik nära Institutionen till Medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) nära KI, Unnur Valdimarsdottir, professor inom epidemiologi, Islands Universitet inom Reykjavik, Fang Fang, profess

•

Ny studie: Risk för mental ohälsa ökar efter covid

Har man haft covid ökar risken för ångest, depression eller annan mental ohälsa i upp till ett år efter man varit sjuk. Det visar en ny studie från USA, vilket även går i linje med tidigare studier som gjorts.

Risk för psykisk ohälsa ökar efter covid

Enligt nya studien som publicerat i den medicinska tidskriften BMJ ska personer som haft covid ha cirka 60 procents högre risk att drabbas av psykisk ohälsa jämfört med dem som inte haft det.

Se också: Så har coronapandemin påverkat kvinnor positivt

Efter reklamen: Så har Covid påverkat kvinnor positivt

Allra högst risk såg man hos patienter som legat på intensivvård, men det gäller även de som inte drabbats lika hårt. Forskarna har gått igenom journaler från mer än amerikaner som testat positivt för covid under perioden mars och januari

Bland de patienterna bedömde man att de hade 35 procent högre risk att utveckla ångest och 40 procent högre risk att få depression eller sömnstörningar upp till ett år efter att de fått sin diagnos.