Iriska frekvenser
•
Medier i Irland
Medier i Irland utgörs främst av TV, radio samt tidskrifter.
Irlands tidningar läses dagligen från 91% från Irlands fullvuxna personer befolkning. Den brittiska pressen har enstaka unik funktion i den Irländska mediasituationen, med en stort utbud av brittiska upplagor samt tidskrifter.
En undersökning visade att cirka 85% från de fullvuxna personer lyssnar vid regionala samt nationella radiostationer dagligen, vilket är många jämfört tillsammans med de 60% som lyssnar på radio dagligen inom Sverige.[1] Raidió Telefís Éireann (RTÉ) existerar public service utsändaren vid Irland samt finansieras från reklam samt licensavgifter. RTÉ driver numeriskt värde nationella TV-kanaler: RTÉ One och RTÉ 2, dem äger även den större delen från all radio på Irland. RTÉ driver fyra nationella radiostationer: Radio 1, 2fm, RnaG samt Lyric fm.
Tidningar
[redigera | redigera wikitext]Nyhetstidningar är många populära vid Irland, 91% av dem vuxna vid Irland läser tidningar regelbundet.[2] Irlands största tidning tillsammans med flest exemplar i cirkulation är Sunday Independent tillsammans med en version på &#; exemplar. Trots att Irland har en stort utbud av tidningar och en stort antal exemplar varenda dag, existerar dess mediestruktur väldigt små jämfört tillsammans andra länder.
•
Irisk fonologi
Iriskans fonologi varierar från dialekt till dialekt, och språket har inget standarduttal. Dialekterna delas vanligtvis in i tre grupper: ulsteririska, connachtiriska och Munsteririska. Denna artikel beskriver främst de drag som är gemensamma för samtliga dialekter, samt de tydligaste skillnaderna.
Irisk fonologi har studerats som akademiskt ämne sedan slutet av talet, och flera forskare har publicerat verk om dialekter från samtliga områden där språket talas. På senare tid har även teoretiska lingvister uppmärksammat iriskans fonologi, och flera böcker, artiklar och avhandlingar har publicerats om språket.
En av de viktigaste aspekterna inom irisk fonologi är det att nästan alla konsonanter förekommer i par, med ett ”tjockt” (från engelska: broad) uttal och ett ”tunt” (engelska: slender). Tjocka konsonanter är velariserade, vilket innebär att tungryggen (bakdelen av tungan) dras bakåt och uppåt mot mjuka gommen för att uttala konsonanten. Tunna konsonanter är palataliserade, vilket innebär att tungan pressas mot hårda gommen. Skillnaden mellan tjocka och tunna konsonanter är mycket viktig på iriska, eftersom betydelsen av ett ord kan ändras beroen
•