Riksdagsutskott betydelse
•
Det här gör utskotten
Mycket av riksdagens arbete
gör ledamöterna i utskotten.
Utskotten arbetar med frågorna
som riksdagen ska besluta om.
Innan riksdagen beslutar om en fråga
ska ett utskott ha arbetat fram
ett förslag till beslut.
Ibland behöver utskotten få veta mer
om ett ämne.
Då kan de bjuda in experter och ställa frågor.
Det kallas öppen utfrågning.
När utskottet är färdigt med sitt förslag
till beslut så röstar alla ledamöter om förslaget
i kammaren.
Andra exempel på arbetsuppgifter:
- Utskotten följer upp alla frågor som
riksdagen har beslutat om.
Det är för att se om det blev som det var tänkt. - Utskotten arbetar också med EU-frågor.
Till exempel arbetar skatteutskottet
med förslag från EU
som handlar om skatter.
Konstitutionsutskottet granskar regeringen
Konstitutionsutskottet har en särskild roll i riksdagen.
Det är det utskott som granskar
hur regeringen sköter sitt arbete.
Om utskottet ser att regeringen
inte har skött en uppgift kan utskottet
ge råd om hur regeringen kan bättra sig.
•
Så arbetar utskotten
Utskotten följer upp riksdagens beslut
Utskotten ska följa upp samt utvärdera dem beslut vilket riksdagen äger fattat. Tanken är för att det utskott som förberett ett beslut senare bör utvärdera vad beslutet äger gett på grund av resultat. Uppföljningsarbetet består dels av fördjupade uppföljningar samt utvärderingar, dels av löpande uppföljningar. Utskotten stöds inom detta jobb av riksdagens utvärderings- samt forskningssekretariat samt de egna kanslierna.
Fördjupade uppföljningar och utvärderingar
De fördjupade uppföljningarna innebär för att utskotten mer ingående följer upp samt utvärderar utfallet av en visst riksdagsbeslut, till modell om syftet med ett lag äger uppnåtts. Resultaten dokumenteras ofta i enstaka rapport inom serien Rapporter från riksdagen (RFR).
Rapporter ifrån riksdagen
Resultaten behandlas vanligen även på ett offentlig utfrågning och kunna även användas av utskottet i en betänkande, mot exempel nära motionsbehandling.
Varje utskott har ett sida vid webbplatsen var det går att studera om dem fördjupade uppföljningar och bedömningar som utskottet arbetar tillsammans med eller äger genomfört tidigare.
Utskotten & EU-nämnden
Löpande uppföljningar
Regeringen informerar varje kalenderår
•
Riksdagsutskott (Sverige)
Ett riksdagsutskott är en organisatorisk enhet i riksdagen, med lägst 15 riksdagsledamöter och ett kansli i respektive utskott.
Utskottens historia
Systemet med utskotten har funnits sedan Utskott nämns först uttryckligen i års regeringsform artikel tolv (sekreta utskottet), och I artikel tolv fastställs sekreta utskottets sammansättning: ridderskapet och adelen gör ett utskott af tjugufyra personer, presterskapet af tolv och sammaledes borgareståndet af tolf deras ledamöter. I det sekreta utskottet hade normalt inte bondeståndet tillträde.[1]Deputation var det allmänt förekommande namnet på de svenska riksdagsutskotten under frihetstiden (—72),[2] till exempel Barnhus- och Hospitals-Deputationen.
Utskottens funktion var ursprungligen att samla riksdagsmän över ståndsgränserna för att behandla frågor av särskilt känslig art.
Utskottens organisation
Till utskotten väljs ordföranden och viceordföranden bland riksdagsledamöterna, i regel med acklamation, och de brukar vara fördelade mellan regeringsunderlag parti och opposition. Enligt praxis fördelas ordförandeposterna mellan riksdagens partier i proportion till deras mandat i riksda