Smältpunkt vax
•
Vax
Vax är en bred grupp av organiska ämnen som ingår i lipiderna.[1] Strikt definierat inom kemin är vaxer estrar av en högre fettsyra och en högre alkohol,[2] en så kallad fettsyraalkohol.[1] Vad som generellt brukar klassas som vaxer, syntetiska som naturliga, innehåller dock sällan enbart fettsyraestrar, utan består av kombinationer av olika andra fettartade ämnen. Dessa kan bland annat vara alkaner, fettsyror, aldehyder eller ketoner.[1][3] Gemensamt för alla vaxer är att de är opolära, och därför inte vattenlösliga samtidigt är de ofta luktlösa, ofta formbara, ofta polerbara[1] och ofta fasta i biologiska temperaturer.[2] Smältpunkten ligger typiskt kring 50°C–90°C och de är även brännbara[1]
Vaxer förekommer en hel del i naturen såsom i bivax, som vattenavstötande ämne på löv eller fjädrar och till och med som energireserv hos plankton.[2] Det finns även syntetiskt skapade vaxer.[3] Därmed brukar vaxer generellt delas in som animaliska, vegetabiliska, mineraliska eller syntetiska vaxer beroende på dess ursprung. [1] På grund av sina egenskaper används vaxer ofta i kosmetiska syften, men också som ytbehandlingsmedel i mat, i levande ljus och
•
Bivax
Bin skapar vaxetbivax i bikuporna. Vaxet framkommer alltså naturligt från bina. Det existerar i binas vaxkörtlar liksom vaxet framställs. Dessa körtlar utvecklas då biet existerar 12–18 dagar gammalt. Vaxkörtlarna sitter vid undersidan från bakkroppen. en bi är kapabel producera upp till åtta vaxfjäll per dag. till att producera ett kilo vax behövs cirka numeriskt värde miljoner vaxfjäll. För för att bina skall kunna producera vax behövs energi. Bina behöver cirka åtta kilo honung på grund av att producera ett kilo vax.[1]
Kemisk sammansättning
[redigera | redigera wikitext]Bivax består av myricin (ca. 65&#;viktsprocent), en blandning av estrar av alkoholer med långa kolkedjor samt karboxylsyror. Blandningen domineras från palmitinsyramyricylester C15H31–COO–C30H61, och innehåller därtill fri kerotinsyra C25H51–COOH, melissinsyra samt liknande syror (12&#;%), mättade kolväten (ca. 14&#;%), alkoholer (ca. 1&#;%) och andra ämnen (såsom doftämnen liksom är specifika för biarten) (6&#;%).
Etymologi och terminologi
[redigera | redigera wikitext]Bivaxets färg kan variera från vitt via gult till olivbrunt. Bivax äger E-nummer E Några latinska benämningar existerar Cera flava (gult vax), cera alba (vitt v
•
Karnaubavax
Karnaubavax är ett ytbehandlingsmedel. Det kommer från vaxpalmens (Copernicia cerifera) blad. Karnubavax har E-numret E
Karnaubavaxet utvinns från bladen som skärs av, torkas och kokas ur i vatten. Vaxet renas och har en gröngul färg. Vaxet har länge använts till glansvax för läder, så kallad skomakarevax. Det är det hårdaste och starkaste vegetabiliska vaxet och bibehåller länge sin glans. Det är mycket vattenavvisande och det härsknar inte. Vaxet täpper inte till porerna i skinnet utan skinnet bibehåller sin ”andningsegenskap”.
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Rent vax innehåller cerotin- och carnaubasyra, vilka dels kan förekomma fria, dels förenade med myricyl- och cerylalkohol. På grund av sin höga smältpunkt 83 - 86°C lämpar sig vaxet väl för framställning av olika former av ytskyddsmedel.[1]
Karnaubavax är helt ogiftigt och är godkänt som Bra Miljöval. Karnaubavax används till bland annat till bilvax, möbelpolish, hud- och hårvårdsprodukter och till ytbehandlingsmedel till frukt, godis och läkemedel.
Karnaubavax
Karnaubavax
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^Meyers varulexikon, Forum,